Härliga 5 minusgrader ute och jag kände knappt av mina fot- och knäsmärtor alls under hela den tid som jag var ute och skottade. Det är obeskrivlig lycka för mig och jag njöt så mycket att jag inte ville gå in efteråt utan satt kvar på bron och "snösolade" i drygt 30 minuter. Lite märkligt, jag vet. Till och med den manliga grannhalvan L frågade vad jag pysslade med. :-D
Den krispiga svala luften kändes underbar för mig som alltid annars är så varm. Trots att inte solen syntes så var det som att sinnet formligen sög i sig ljus och laddade batterierna. Det gäller att passa på, de ljusa stunderna blir bara kortare och kortare för varje dag nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar